Sunday, March 12, 2006

Hans Ruin: Vad menar Nietzsche med genealogi?

Ur Hans Ruin: "Hägerström, Nietzsche och den svenska nihilismen". Tidskrift för politisk filosofi, nr 1/2000, s. 18:

"Vad lägger Nietzsche i begreppet genealogi? På vilket sätt skiljer sig enligt honom en moralens genealogi från en moralens historia? Jo, den sortens moralhistoria som han framför allt återfinner bland engelska författare (och som hos oss kunde exemplifieras av Westermarck) kännetecknas av att den saknar en genuin känsla för just det historiska. Med detta menar Nietzsche en förmåga att också se på vilket sätt de moraliska begreppen själva har en historia och en uppkomst, inte bara deras faktiska användning. Nietzsches berömda exempel i Moralens genealogi är tanken att värdeomdömet gott inte härrör från dem som bevisats godhet, utan tvärtom från dem som själva uppfattade sig som goda, det vill säga de mäktiga och högsinnade. Och hans fortsatta kritik inbegriper ju kritiken mot den pervertering som äger rum av sådana ursprungliga aristokratiska värden när de omtolkats av de kristna, som lyckats skapa en omvänd värdeskala genom att inympa skuld hos dessa naturliga värdebärare. Utan att behöva gå in på detta specifika argument och dess rimlighet så illustrerar det tydligt den genealogiska ansatsen enligt vilken också våra egna till synes neutrala moraliska begrepp måste ses i sin historicitet, det vill säga i sin historiska konstruerade karaktär, som effekter av en maktkamp som fortfarande lever kvar i deras användning. Ingen statisk begreppsanalys kan renodla deras innebörd och säkerställa deras mening. För som Nietzsche skriver: 'att tala om rätt och orätt i och för sig är fullständigt meningslöst'. stället måste vi underkasta våra moralbegrepp en historisk-genealogisk analys. En sådan analys förutsätter att vi lämnar den dogmatiska filosofin och metafysiken bakom oss, vilket för Nietzsche också är att tänka 'bortom gott och ont'. Det kanske starkaste uttrycket för detta slags analys, som också haft ett starkt genomslag för mer moderna filosofiska genealoger som Foucault och Deleuze är den andra delen av Moralens genealogi som behandlar samvetets uppkomst, som följden av en långsamt och med våld utövad uppfostran som gått hand i hand med skapandet av ett religiöst medvetande, där människan förinnerligat en yttre makt."

0 Comments:

Post a Comment

<< Home