excerpter

Ludwig Wittgenstein: ur Tractatus-förordet

Denna bok kommer kanke att förstås bara av den, som redan själv en gång tänkt de tankar den uttrycker – eller åtminstone likartade tankar. – Det är alltså ingen lärobok. – Dess nöje vore uppnått om den skänkte någon förstående läsare ett nöje. Boken behandlar de filosofiska problemen och visar – som jag tror – att formuleringen av dessa problem beror på ett missförstånd av vårt språks logik. Man kunde sammanfatta bokens hela mening i ungefär följande ord: Vad som alls låter sig sägas, kan sägas klart; och vad man icke kan tala om, därom måste man tiga.

Boken vill alltså dra en gräns för tänkandet, eller snarare: icke för tänkandet utan för tankarnas uttryck. Ty för att dra en gräns för tänkandet måste vi kunna tänka bägge sidorna om gränsen (vi måste alltså kunna tänka vad som icke kan tänkas).

Gränsen kommer alltså endast att kunna dras i språket, och vad som ligger bortom gränsen, är helt enkelt nonsens.

I vad mån mina strävanden sammanfaller med andra filosofers, skall jag icke bedöma. Ja, vad jag här har skrivit, gör överhuvudtaget inget anspråk på originalitet i enskildheterna. Därför anger jag icke heller några källor, eftersom det är mig likgiltigt om någon annan redan tänkt vad jag har tänkt.

(...)

Wien 1918.

L.W.

posted by rasmus @ 2:38 PM